Fruktos gör dig fet - inte frukt

Text: Anki Sundin, NGruppen

I Aftonbladets artikel Frukten gör dig fet hävdas idag att frukt gör folk feta. Man hänvisar till dagens ledare i DN, där Christer Enkvist, överläkare, skriver en debattartikel med rubriken ”Ny studie bekräftar samband mellan frukt och fetma: Frukt är inte så nyttigt som Livsmedelsverket hävdar” I denna kan man läsa bland annat följande: ”Efter ­denna studie går det knappast att hävda att det [frukt] skulle vara så oerhört nyttigt, som Livsmedelsverket påstår.”

Han hänvisar dels till opublicerade fall där patienter på inrådan av sin läkare har minskat sitt energiintag och gått ned i vikt, dels till en studie som nyligen publicerats i Journal of Clinical Investigation, och menar att den gemensamma nämnaren är fruktkonsumtion.

Inte en enda frukt inblandad
När det gäller artikeln i Journal of Clinical Investigation (1), tycks Christer Enkvist dock fullkomligt ha missat att denna inte alls handlar om frukt, utan om läsk. Forskarna undersökte nämligen hur ett intag av fruktos- eller glukossötad läsk, motsvarande 25 % av det totala energibehovet, under 10 veckor påverkade kroppsvikt och kroppsfettsdistribution hos några personer.

Artikeln heter till och med "Consuming fructose-sweetened, not glucose-sweetened, beverages increases visceral adiposity and lipids and decreases insulin sensitivity in overweight/obese humans", vilket ger en ledtråd kring innehållet.

Resultatet av försöket blev bland annat att båda grupperna gick upp ungefär lika mycket i vikt, och att gruppen som druckit den fruktossötade läsken fick en större inlagring av bukfett, så kallad visceralt fett, än gruppen som druckit glukossötad läsk.

Livsmedelsverket går med all rätta till motangrepp, också i DN:s artikel ”Frukt är inte farligt – tvärt om”, där SLVs chef Ulf Bohman får uttala sig för en journalist som uppenbarligen redan bestämt sig för vad han vill att läsarna ska tycka och tänka om detta verk.

Dåligt omdöme likställa frukt med fruktos
För det första är det ett prov på dåligt omdöme att likställa frukt med raffinerad fruktos. Frukt är mer än enbart fruktos.

Låt oss göra några enkla räkneexempel:

Om SLV rekommenderar fem portioner, 500 gram, frukt (och grönt) per dag, och vi utgår från att en frukt väger 100 gram (kiwin nedan sätter vi till 50 gram och äter därför två av i det här exemplet), skulle det kunna se ut så här:

* En apelsin (2,7 gram fruktos, totalt 104 kcal)
* Ett päron (4,8 gram fruktos, totalt 54 kcal)
* En banan (2,7 gram fruktos, totalt 101 kcal)
* Två kiwi (6,8 gram fruktos, totalt 56 kcal)
* Ett (skalat) äpple (4,4 gram fruktos, totalt 63 kcal)

Den totala mängden fruktos i denna uppställning blir totalt 20,4 gram. Om vi för enkelhetens skull antar att genomsnittspersonen har ett energibehov om 2000 kcal per dag, skulle 20,4 gram fruktos motsvara 4 procent av det totala energibehovet. (Hela fruktkonsumtionen svarar för 378 kcal, vilket skulle motsvara knappt 20 procent av hela energibehovet.)

I studien som hänvisas till ovan fick försökspersonerna dricka drygt 6 gånger så mycket fruktos som finns i de fem portionerna frukt ovan. Detta under förutsättning att vi utgår från samma totala energibehov som i mitt räkneexempel (25 % av 2000 kcal är 500 kcal, som – omräknat till motsvarande mängd fruktos – blir 125 gram).

En läsk motsvarar hela dagsintaget av frukt
En deciliter fruktossirapssötad läsk innehåller ungefär 10 gram kolhydrater. Om vi antar att hälften av detta utgörs av fruktos, får konsumenten i sig 5 gram fruktos per deciliter läsk. Fruktoset i frukterna i exemplet ovan skulle därför motsvara fyra deciliter läsk, alltså en 33 cl-burk och lite till.

Den mängden läsk som försökspersonerna drack motsvarar således ungefär 2,5 liter. (Eller drygt 1,2 liter om fruktossirapen hade den högsta halten fruktos).

Att påstå att frukt gör dig fet är därför inte sant, åtminstone inte om man vill luta sig på den här studien.

Ett lika dåligt sätt att behandla information på skulle vara att hävda att vi ska akta oss för att äta morötter, eftersom de innehåller A-vitamin, som blir toxiskt i mängder som motsvarar 6 gånger det rekommenderade intaget (Det övre intaget, UL-värdet) ligger drygt tre gånger högre än RDI.)

Morötter innehåller förvisso beta-karoten, som görs om till A-vitamin i kroppen, men jag tror att du som läsare förstår min poäng.

Dålig journalistik
För det andra är det dålig journalistik att spinna vidare på den tacksamma tråden om frukt, kolhydrater och övervikt utan att nyansera budskapet. Det finns många bra undersökningar som visar att en kolhydratbegränsad kost är hälsosam för många överviktiga människor, och vi vet att fruktos har oönskade effekter i raffinerad och stora mängder. Men därmed är det inte sagt att frukt måste vara den bov i dramat som först ska tas itu med.

Slutsats – en rad efterlysningar
Jag efterlyser mer kritisk granskning av studier från överläkare Christer Enkvists sida, innan han går ut i media och bidrar till desinformationen kring kolhydrater som idag härjar fritt.

Jag efterlyser journalister som vågar presentera nyanserad och icke fördunklad fakta och som har yrkesstolthet nog att ställa en läkares illa förankrade påstående om frukt mot vetenskapens mer objektiva fanbärares uppfattning om raffinerat fruktos och, som i fallet ovan, en hälsomässigt helt orimlig konsumtion av läsk.

Jag efterlyser redaktörer som vågar stötta sina journalister i deras arbete genom att acceptera artiklar som inte bara tjänar som demagoger i Mammons tjänst genom att stryka kolhydratmotståndarna medhårs, utan som också kan utgöra basen för objektiv och allmän folkbildning.

Referens

1: Stanhope et al. Consuming fructose-sweetened, not glucose-sweetened, beverages increases visceral adiposity and lipids and decreases insulin sensitivity in overweight/obese humans. J Clin Invest. 2009;119(5):1322-34.

Fisk är viktigt för hälsan

Text: Sophie Hellstrand

Det är möjligt att moderns hälsa under graviditeten samt barnets hälsa kan bli stärkt av långkedjiga fleromättade fettsyror. Intaget av dessa fettsyror som bland annat finns i fisk och skaldjur kan påverka hjärnans och synens utveckling hos fostret och spädbarnet.

Flertalet studier angående mödrars intag av omega 3 fettsyror under graviditeten och amningsperioden och hur det påverkar barnet har undersökts mycket de senaste 20 åren. Om dessa fetter inkluderas i kosten finns det en möjlighet att moderns hälsa under graviditeten samt barnets hälsa kan stärkas. Essentiella näringsämnen måste intas via kosten eftersom kroppen inte själv kan producera dem. För att nå den höga efterfrågan av alla näringsämnen är det viktigt att mammans kost är näringsrik så att barnet får tillgång till de essentiella näringsämnena via bröstmjölken.

Linolsyra och alfa-linolensyra omvandlas delvis till långkedjiga fleromättade fettsyror tillhörande respektive omega 6 och omega 3 familjen. Linolsyra och alfa-linolensyra är essentiella fettsyror, alltså behöver de intas via kosten. Flertalet kemiska processer omvandlar linolsyra och alfa-linolensyra till långkedjiga fleromättade fettsyror med hjälp av samma enzymer, vilket gör att det blir en tävling mellan omega 6 och 3 fettsyrorna. De viktigaste fettsyrorna som linolsyra och alfa-linolensyra tillverkar är dokosahexaensyra (DHA), eikosapentaensyra (EPA) och arakidonsyra (AA). DHA och AA är viktiga för utvecklingen av nervsystemet och synen. Tillgängligheten av AA har också setts vara kopplad till födelsevikt och tillväxt under barnets första levnadsår. Det är viktigt att involvera både omega 6 och omega 3 i kosten för att det inte ska uppstå en brist av några av de långa fettsyrorna som produceras av linolsyra och alfa-linolensyra. Den rekommenderade kvoten mellan omega 6 och omega 3 är omkring 3:1. Kvoten är viktig för bland annat hjärt- och kärl hälsa.

Fet fisk, skaldjur, fiskolja och bröstmjölk innehåller mycket omega 3 fettsyror, särskilt DHA. Vegetabiliska oljor, fett i ägg, fågel och kött är istället bra källor av omega 6 fettsyror. När man ger kostråd till mammor att äta fet fisk är det också viktigt att tänka på att kvicksilver halten i vissa fiskarter är oroväckande hög. Följ därför rekommendationerna som ges på livsmedelsverkets hemsida. http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=21638&epslanguage=SV

Källor:

1. Dunstan JA, Simmer K, Dixon G, Prescott SL. Cognitive assessment of children at age 2(1/2) years after maternal fish oil supplementation in pregnancy: a randomised controlled trial. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed. 2008 Jan;93(1):F45-50.

2. Horvath A, Koletzko B, Szajewska H. Effect of supplementation of women in high-risk pregnancies with long-chain polyunsaturated fatty acids on pregnancy outcomes and growth measures at birth: a meta-analysis of randomized controlled trials. Br J Nutr. 2007 Aug;98(2):253-9.

3. Larque E, Demmelmair H, Koletzko B. Perinatal supply and metabolism of long-chain polyunsaturated fatty acids: importance for the early development of the nervous system.
Ann N Y Acad Sci. 2002 Jun;967:299-310.

4. Whitney E, Roffes R S. Understanding nutrition. 11 Ed. Thomson learning: USA; 2008 p.139-78.

5. Koletzko B, Lien E, Agostoni C, Böhles H, Campoy C, Cetin I et al; World Association of Perinatal Medicine Dietary Guidelines Working Group. The roles of long-chain polyunsaturated fatty acids in pregnancy, lactation and infancy: review of current knowledge and consensus recommendations. J Perinat Med. 2008;36(1):5-14.